Bali och Canggu – Saker att göra och ställen att besöka

I och kring Canggu finns det en hel del saker att göra med barn. Under våra 26 dagar här har vi besökt två tempel, en vulkan, en anläggning som heter Canggu Club och Monkey Forest i Ubud. Vi var också i Kuta en dag och gick i affärer och kollade in stranden. Här listar jag de aktiviteter vi gjorde, tider och kostnad när jag kommer ihåg och lite för- och nackdelar.

Monkey Forest i Ubud

Det här besöket är nästan ett måste om du är på Bali. Det är billigt (40 000 IDR för vuxna och 35 000 för barn), lagom stort, det tar ett par timmar att gå omkring där inne, och jättekul att titta på aporna som hoppar omkring mer eller mindre vilda i djungeln. Vi hade yngsta sonen i bärsele, det fanns de som gick med barnvagn där inne men det är ganska mycket trappor så sele eller sjal är nog bäst. Fyraåringen tyckte det var jättekul. Vi var dock noga med att han inte fick röra aporna eller jaga dem eller störa dem på något annat sätt. Det är ändå vilda djur och man måste visa dem respekt. Det gör inte alla i Monkey Forest, tyvärr och därför har det inträffat incidenter typ att folk blivit bitna. Men det är absolut inte farligt att vara där om man håller sig lugn och inte stör dem. Viktigt att komma ihåg att även detta, trots att det är en turistattraktion, också är en helig plats för balineserna.

Elephant Cave / Elefanttemplet

Här stannade vi till efter Monkey Forest på rekommendation av vår chaufför. Själva grottan var pytteliten, men templet runtomkring jättestort. Vi hade nog kunnat gå omkring där en längre stund, men den dagen var det superhett ute och vi var alla ganska överhettade redan efter Monkey Forest. Så det blev ett kort besök. I de flesta tempel krävs att du täcker benen, och det står massvis av försäljare av saronger på väg mot templet. De tjatar och tjatar om att du absolut måste köpa en sarong annars får du inte gå in i templet. Detta är inte helt sant; dels lånar de ut saronger vid entrén till templet, och dels går det bra att gå in med långbyxor eller lång kjol eller trekvartsbyxor. Det var ganska billigt inträde här också, runt 50 000 per vuxen och gratis för barn.

Mount Batur, lake Batur och Kintamani

Lite förvirrande med namnen här, men jag tror att vulkanen heter Mount Batur och är Balis högsta topp. Den räknas som aktiv men har inte haft ett utbrott sedan 1963. Det ligger en stor sjö nedanför som heter Lake Batur. Vi besökte samhället Kintamani, som förutom fruktodling gissningsvis går runt på den handfull restauranger som ligger längs med en bergskam med perfekt panoramautsikt mot vulkanen och sjön. Så vi åt lunch där, sittandes rakt mot vulkanen och den vidunderliga utsikten. Lunchstället i sig var inget särskilt, ganska tråkig buffémat. Men fyraåringen blev frälst i deras grillspett och gick och hämtade typ fem stycken själv. Ganska exceptionellt när det gäller honom för han äter som en fågelunge för det mesta. Uppe på den höjden blev också klimatet och luften väldigt mycket mer behagligt, ungefär som en svensk, småmulen sommardag. Friskt, och alldeles för kallt enligt vår chaufför som satt och väntade i sin bil för att hålla värmen. Det kostade en slant att köra in i det här samhället också, någon slags se vulkanen-avgift antar jag. Inte någon stor summa, runt 60 000 IDR för oss alla tror jag.

Men efter lunch med utsikt fanns det inte så mycket mer att göra där, åtminstone inte för oss. Lite mer äventyrliga turister kan både vandra, rida och hyra cyklar för att ta sig upp mot vulkanens öppning, och till och med gå ner i den tror jag. Bilfärden till Kintamani från Canggu tog cirka 2,5 timme så det var en ganska dryg resa för ett så kort besök. Om man vill kan man kombinera det med ett besök i Ubud också men vi pallade inte mer den här dagen eftersom vi redan hade stannat vid risterrasserna också. Kan dock rekommendera att be chauffören stanna vid ett av alla fruktstånd på vägen hem och köpa massa roliga frukter man aldrig tidigare sett eller hört talas om. Vi fick en ny favorit: ormfrukt. Lite syrlig och med konsistens som ett hårt, grönt äpple ungefär.

Tegalalang – risterrasserna

Ett ställe som är väldigt populärt att besöka och ta kort på. Jättevackra terassodlingar och fin utsikt. Dock kryllar stället av ganska påflugna försäljare, och vad vi kunde se var det samma krimskrams och turistiga souvenirer som i Kuta, Ubud och på de flesta marknader. Men som på andra ställen hade man säkert kunnat få ut lite mer av det här, typ vandrat ner längs med terrasserna. Vi hade ingen lust med två barn i släptåg så vi tog bara en juice och satt ner i skuggan lite.

Kuta – shoppingcenter och strandpromenad

Värsta utflykten på hela resan. Kuta är inget jag rekommenderar någon. Eller jo, kanske festgäng i tjugoårsåldern som vill dricka billiga drinkar. Det var djävulskt varmt när vi var där, till och med vårt thailändska resesällskap höll på att smälta bort och de är ju ändå vana vid värme. Vid stranden blev vi omringade av ett tiotal försäljare som var extremt påflugna. Shoppingcentret var ju fint och bra, massor av affärer, men det är inte direkt vårt stora intresse. Men visst, inomhus med AC och gå och titta i affärer, det slår i alla fall strandhäng i 35 grader med heta vindar och ettriga försäljare.

Canggu Club

Vi valde bort värmen och solen en dag och hängde inomhus på Canggu Club, en stor anläggning med tennis, vattenland, bowling, studsmattor med mera. Allt kostar rätt mycket pengar så vi valde studsmattor och bowling. Fyraåringen hade stundvis väldigt roligt. Du kan köpa en timme studsmatta eller en timme bowling t ex, men han tröttnade fortare än så. Vi var helt själva på stället, kanske för att det är lågsäsong nu och för att det inte regnade. Kan tänka mig att en del passar på att gå hit när vädret är sämre. Lite trevligt var det ändå att hänga inomhus för omväxlings skull och slippa den konstanta svetthinnan på kroppen. Vi besökte aldrig Splash, vattenparken som också tillhör Canggu Club och som säkert hade varit kul. Det finns även ett annat, lite mindre vattenland i Canggu som heter Madu Water Park som vi inte heller kom iväg till. Vår son är inte superfrälst i att bada, det hade kanske varit skillnad om man hade haft två lite äldre barn med sig.

Advertisements

Roadtrip i USA med treåring – Del 1

Vi bestämde oss någon gång under julledigheten 2014 och bokade resan på juldagen. Nästkommande sommar bar det av till det stora landet i väst. Jag har varit i USA två gånger tidigare, min sambo hade inte varit där förut. Min senaste resa var 2004 då jag hälsade på min halvsyster som bor i Los Angeles. Även denna gång tänkte vi besöka henne, och en annan vän som vid tillfället bodde i Saint George, Utah.

Glad kille på stranden i Santa Monica, Los Angeles

Rent allmänt med resor är det ju en stor fördel om man kan ”dra nytta” av folk man känner som man kan hälsa på. Dels för att få träffa dem förstås, men också för husrum och personlig guidning i området. Spelar ingen roll om det är Linköping, Las Vegas eller Bangkok, det är alltid bra att få tips från någon som bor på stället.

Vi planerade resan lite halvnoga som vanligt. Stämde av med syrran att vi kunde landa hos henne några dagar först så att vi slapp leta hotell direkt. Vi bokade hyrbil i förväg vilket visade sig vara en aning krångligt. Det finns så många firmor att välja på och när vi väl hade valt en behövde vi ägna en hel del tid åt att försöka hyra en bilbarnstol också. Slutligen fick vi ett diffust löfte per telefon om att det skulle finnas en bilbarnstol att hämta upp på biluthyrningsfirman ”i mån av tillgång”. Kändes sådär, men det ordnade sig sen. Dock blev jag övertalad att uppgradera hyrbilen när vi väl var framme, så den ganska billiga Toyota Prius vi skulle ha hyrt blev till en snordyr Jeep Cherokee… oups. Men oj vad lyxigt det var att cruisa runt i den splitternya jättebilen. Jag är glad att vi tog den istället, för vi tillbringade så många timmar i bilen. Man betalar vid återlämnandet av bilen så var beredd på att ha tillräckligt med pengar då. Det tillkommer ofta massa kostnader för allt möjligt som åtminstone inte vi hade full koll på (men som säkert stod i finstilt text i hyreskontraktet).

Boendet löste vi under resans gång, vi hade inte någon färdigspikad resrutt. Vi visste bara att vi skulle möta upp vår kompis i Saint George som ligger ett par timmar med bil från Las Vegas. Sen satte han ihop ett tredagarsprogram med hotell/motellboende och besök i tre nationalparker – superbra! Han arbetar för ett företag som heter Backroads och han gjorde ungefär samma runda med oss som han brukar göra med de grupper som bokar resa via dem. 

Aktiv semester i Bryce Canyon National Park

Om vi hade åkt själva till nationalparkerna hade vi inte alls fått ut lika mycket av besöken. Dessa tre dagar var de mest aktiva på hela resan, det blev en hel del långa vandringsturer med sonen i bärstol på ryggen. Jag har insett att nationalparkerna nog behöver ett helt eget inlägg, så det får bli del två av USA-resan.

Efter nationalparkerna firade vi 4th of July med vänner i Saint George och sedan åkte vi tillbaka mot västkusten och Santa Barbara. En stad som är lite mindre och lugnare än Los Angeles, verkligen ett härligt ställe. Vi var där i tre dagar och tog det lugnt, hängde vid poolen på hotellet, gick på zoo, promenerade längs stranden, körde en sväng upp mot ”wine country”, den danska staden Solvang och en annan pittoresk liten stad, Los Olivos där vi testade lokalbryggd öl. Vin är kanske inte vår stora passion, dessutom svårt att gå på vinprovning med en treåring i släptåg. Så det blev några öl istället i samband med middagar. Utan barn hade vi nog utforskat fler vingårdar. Men området är fantastiskt vackert och trevligt att köra igenom.

De sista dagarna på resan körde vi ner till Los Angeles igen, tog en dag på stranden i Malibu och en natt i Karlsbad som ligger söder om LA. Anledningen var egentligen att vi skulle besöka Legoland som ligger där, men vi tvekade eftersom det kostade mycket och sonen var så pass liten då så vi visste inte om det skulle vara värt det. Det slutade med att vi bara hängde på stranden, besökte ett mikrobryggeri med kombinerad pizzeria, Pizzaport. En trevlig vistelse men det finns inte mycket att göra i Karlsbad utöver ovanstående. Ganska sömnig liten håla.

Praktiskt

Flygresan

Vi var borta från 26 juni till 15 juli. Vi bokade flygresan via en onlineresebyrå som heter Travelgenio. Tror vi hittade till just den genom att söka på flygstolen.se eller något. Vi brukar börja där för att kolla priser och tider och jämföra. Sedan väljer jag gärna en resebyrå som har tydlig och bra layout och bra information på sin hemsida. 

Vi flög med Lufthansa från Landvetter via Frankfurt och landade i Los Angeles, och samma väg tillbaka. Flygresan dit tog 1h 45 min + 11h 35 min. Flygresan hem tog 10h 50min + 1h 35min. Totalpris 15250 kronor för flyget och detta var 2015.

Boende

Bodde i min systers hus i LA (Pacific Palisades), på hotell i Las Vegas (Tropicana 550 kr/natt men här finns det massor att välja på och det är billigt pga stor konkurrens tror jag), Springdale (bodde på en supermysig anläggning som heter Cliffrose), intill Bryce Canyon (billigt motell), Grand Canyons norra sida (hyrde en ministuga – dyrt!), St George (superbilliga motell finns det gott om här), Lancaster (motell 727 kr/natt), Santa Barbara (ca 8000 kr för tre nätter, jättefint ställe som heter Inn by the Harbour) och Karlsbad (billigt motell).

Priset per natt varierar beroende på standard. Det finns superbilliga motell nästan överallt, ett bra alternativ om man inte har höga krav. Bra att tänka på är att frukosten nästan alltid är katastrof på sådana ställen. Och då är vi inte kräsna.. Men det fanns ibland bara mjölk och färgade sockerflingor, och kanske någon inplastad muffins. Det var samma sak på nästan alla ställen vi bodde på utom i Santa Barbara där den var lite bättre.

Dyraste boendet var hotellet i Santa Barbara, delvis för att det var hög standard men också för att vi var sent ute med att boka. Några dagar tidigare var priset lägre, men vi velade och bestämde oss till slut för det ändå, och då hade priset gått upp. Men det var ett jättefint och ganska litet hotell som varje dag bjöd på ost och vin samt kakor och mjölk i lobbyn – trevligt! Frukosten var också helt okej, en av de bättre under hela USA-vistelsen (det vill säga det fanns färsk frukt, bröd och marmelad, typ).

Sammanfattning av resan: fördelar

USA är ett enkelt land att resa i, särskilt för oss svenskar tror jag. Vi kan språket och vi är kulturellt ganska lika. Valutan är lätt att räkna om och det enda man behöver tänka på är att man själv ska lägga till serviceavgift på restauranger och dylikt. Amerikanare är mestadels öppna, gästvänliga, trevliga och pratglada. Det är lätt att ta sig runt med bil (både bra och dåligt förstås eftersom trafiken i LA är bedrövlig), det finns ställen att bo på överallt och nästan alltid finns det något att göra för barn. På restauranger t ex får man alltid någon form av pyssel eller målarpapper och kritor när man kommer in med barn.
Mindre bra (med barn): Las Vegas

Här tillbringade vi inte ens ett dygn och vi var nästan bara på hotellet under den tiden. Mest på grund av den obarmhärtiga ökenhettan, det var cirka 45 grader när vi var där. Vi strosade omkring lite i ett av de gigantiska hotellkomplexen med bio, restauranger och såklart mängder av casinon. Men det är inte direkt något som speglar våra intressen så vi kände oss ganska nöjda med att bara ha sett spektaklet. Kanske hade vi stannat lite längre och hittat på lite mer om vi inte haft just en treåring och om det varit lite svalare.

Egentligen var nog Las Vegas det enda stället jag tänkte att vi borde åkt till utan barn istället för att få ut lite mer av besöket. Men egentligen är ju ingen av oss några fans av casinon, lyx och flärd, neon och billiga drinkar. Så det var ingen stor förlust direkt.

Sammanfattningsvis så är Kalifornien ett fantastiskt ställe att resa runt i, vädret är helt perfekt sommartid (typ svensk högsommar när den är som bäst) och det finns massor att göra, fina stränder, god mat osv. En av få nackdelar är väl att det är dyrt, beroende på växelkurs är det lika dyrt eller dyrare än i Sverige. Så se till att börja spara pengar i god tid innan ni bokar resan hit.